”Designs for learning” och kommunikation på webben

För ett tag sedan var jag på en föreläsning om ”Designs for learning” av Staffan Selander, och även om den var riktat mot museer och utställningsproducenter är det vissa delar från den som har stannat kvar i mina tankar och som jag tror även är relevanta att tänka på när det handlar om sociala medier och digital/online kommunikation i stort. Så här kommer några reflektioner och tankar jag har haft i det gränslandet mellan multimodalt lärande (multimodality = different materials and modes), interaktions design på webben och digital kommunikation.

I forskningsfältet ”Design for learning/learners – Designs in learning” utgår man från frågeställningen

Vad gör någonting för någon som skall lära sig något?

Det första man då måste tänka på är hur vi navigerar genom vardagen idag. Exempelvis plockar alla upp sina smartphones vid första tillfälle som ges. I stället för att kolla omkring i den miljö som omger oss – alltså kanske på affischer eller dylikt – ser vi ner på de mobila skärmarna. Det handhållna apparaterna har alltså inte bara ändrat vad det betyder att kommunicera utan även hur vi tillbringar största delen av vår tid.

utgångspunkt: ”What would it take to design learning experiences for the new literacies in digitized environments?”

Inom design för lärande ser man lärandet som ett design problem (alltså exempelvis hur klassrum gestaltas, vilka ljusrör man använder och hur stolarna vi sitter på influerar vår koncentration). Många av dem punkterna och frågeställningarna som tas upp genom denna frågeställning som utgångspunkt kan med lätthet också appliceras på Webbdesign och digital kommunikation:

Den första aspekten handlar om design i ordets mest grundläggande betydelse: hur det utrymmet vi rör oss inom är gestaltat. När det handlar om digital kommunikation är det alltså utformningen på Sociala Media plattformar och webbplatser som måste anpassas för optimal användbarhet. Det gäller att tänka på att sidorna måste vara lätta att navigera, lätt att hitta information, tilltalande och även anpassade till både olika skärmar, webbläsare och ”accessibility” (eller ”one web for all” som det också kallas – alltså att man gestaltar kodningen på ett sätt som tillgängliggör sidorna även för dem som exempelvis inte kan se. Det finns verktyg som kan läsa koden istället och då är det viktigt att man tagit hänsyn till detta i benämning av titlar, kategorier osv.). Likaså är teckensnitt och färger viktiga. Precis som man i läroböcker ofta färgkodar mellan texten och en illustration. Färger ger också en direkt igenkänning: så har exempelvis facebook en blåton som tydlig skiljer sig från twitter och spotify en nyans av grön som också direkt signalisera tjänsten. Färg är viktig för vår perception av information – men det är viktig att förbli konsekvent i sina färgval annars kommer mottagaren bli förvirrad eller missförstå. Detta är då alltså ”Design for Learning” – hur gestaltas det utrymmet där vi tar till oss informationen på bästa och mest effektiva sätt. Kollar man exempelvis på Wikipedia ser man att sidan är väldigt simpelt och tydligt utformat där varje undersida och inlägg följer exakt samma upplägg.

Designs for learning (spaces, time etc. outer constructions) VS Designs in learning (learning strategies – graphic design, overview, or bit by bit)

 ”Designs in Learning” är lite mer personligt. Hur väljer man att lägga upp sitt lärande? Vilka strategier använder man – lär man sig bäst genom att skriva allt på små indexkort eller genom en flytande text? Denna personliga aspekt av hur man tar till sig information gör det viktigt för Sociala Media plattformer att ge användarna en viss frihet i att välja hur man vill lägga upp sina flöden – eller om man vill samla allt på de ”social media dashboards” som Brian Solis beskriver i sin bok ”Engage!”. En viss valfrihet måste erbjudas för att konsumenterna ska kunna effektivisera sin kommunikation:

Learning is also about redesign.

Design should be viewed as collaborative and interactive.

Interaktivitet blir allt viktigare – vi är vana vid det numera, även om det bara är i små skalor som att kunna dela eller kommentera förväntar man sig ändå att kunna interagera. Även många TV-kanaler har insett detta. Många TV-serier (vid första sändningen av avsnittet, i USA) förses med hastaggar på TV-skärmen, både för serien i sin helhet och för enskilda scener. Interaktivitet är också viktigt för att vi ska kunna lära oss beteenden. Sociala Medier kräver en ”code of conduct” likaså som ansikte-mot-ansikte kommunikation. Vi lär oss genom att följa andras exempel och genom att själv testa oss fram.

Ett sista citat från design för lärande fältet som avslutning på detta inlägg:

”When you communicate you can never close it because there is always one more aspect, phrase, etc. to add.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s